fredag 15 maj 2015

Kristiflygaredans

Åh, dansen i onsdags var såååå himla rolig. Jag satt dagen efter (ja, igår var det ju) och försökte lista ut varför det blev så kul just då och kom fram till några möjliga anledningar:
  1. Folk var glada(-re) - fick i princip inga ledsna miner eller suckar när jag bjöd upp och hade sådan lyckotur med nya danspartners som var duktiga.
  2. Att musiken var så bra, Blender hette dem som spelade och hade väldigt dansvänlig musik. Det var första gången jag dansade till dem och var så nöjd.  
  3. Att jag kände igen mycket folk på plats och hade en otroligt trevlig dit- och hemresa med nya bekantskaper. Känns så himla mysigt att kunna gå fram, ge någon en kram och sedan bara dansa. Det märks också att de där jag dansat med tidigare går det bättre och bättre med. Sen att jag också fick dansa med kollegan S sambo J som är jätteduktig, men väldigt sällan ute och dansar, himlars skoj. 
  4.  Att jag orkade och kunde njuta av snabba buggar på ett annat vis än jag gjort innan. Tror inte det enbart beror på att jag börjat löpträna, men kanske lite ändå. Jag är på rätt väg och förstår verkligen värdet av att öva upp min kondition, att dansen blir så himlars mycket roligare då. Inte ens vaderna/hälsenorna som krånglat så fasligt mycket de senaste månaderna störde mig nå särskilt, bara i en låt.

Jag vågade även bjuda upp folk jag visste är bra på att foxa, bl.a. kursledaren från foxkursen jag gick. Visste att jag skulle vara grymt nervös, men fick sådana otroligt bra tips av honom, saker att tänka på när jag övar på att gnussa och framförallt det här nedrans viktiga som är att inte tänka så förbaskat mycket. Tyvärr blev väl inte den dansen helbra från min sida, men ju mer jag tänkte på dessa saker sen (eller rättare sagt, försökte tänka bort), desto bättre gick alla andra danser. Blev många mysiga foxar och även en hel del bra buggar. Jag hänger inte riktigt med på all förning än - känner mig stel, men så glad när förarna faktiskt vågar utmana och prova, och framförallt vad mycket roligare det är att dansa med förare som anpassar dansen efter musiken (insåg nog inte hur viktigt det är förrän en hittar på de där som faktiskt har musikaliteten i sig).
 
Men jag är livrädd att få reda på hur jag ser ut när jag dansar - fast det är vad jag skulle behöva mest, men jag vet att då skulle jag börja tänka alldeles för mycket på det. Än så länge har jag egentligen sluppit se mig själv dansa på bild eller film - det har förvisso hänt, bland annat på foxkursen jag gick, men annars har det varit lugnt på den fronten. Det lär dock ske igen, förr eller senare, och redan nu oroar jag mig för hur jag kommer att se ut på dessa bilder. För det finns i princip alltid någon där på danserna som tar bilder. I onsdags såg jag blixtar lite då och då, men tänkte inte på om det faktiskt blev någon bild på mig. Nu är jag totalt ofotogenisk: så risken att det kommer finnas en bra bild på mig efter en danskväll är nog ungefär lika med 0, men sen vet jag också att vad jag ser och vad ni ser är inte samma sak.
http://www.dansprogram.se/images.php?typ=1&album=2015-05-13+Rotan
Detta är bilderna från i onsdags på Rotan, från en fotosida som heter dansprogram.se. Många kända ansikten och danspartners där.

När nästa dans blir vet jag inte riktigt än, men tror att det kan bli Käcktjärn om 2 veckor lite drygt. Om jag inte får för mig att åka till Bredsele om en vecka, men det är liiiite långt dit för att åka fram och tillbaka. Eller...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fullspäckad helg i bergslagen

Det var planerat sedan länge att jag skulle åka hem till Dalarna den förra helgen. Tanken var från början att jag skulle ha mina semestervec...