Är kärlek lösningen för allt?!

# Puh, hur är det med er? Orkar ni leva i denna värld av hat och missunnsamhet?


# Jag har de senaste veckorna chockats av två saker, men jag tänker inte skriva dem här, men kommer se dessa personer på ett helt annat sätt framöver. Det som dock slår mig är bristen på nyansering, att en orkar lägga energi på saker som de ändå inte förstår eller rättare sagt, vill förstå? För om det är något som också präglar det här så är det att folk väljer att se saker för sin egen vinning, detta mycket hellre än att ha någon som helst medkänsla för andra och andras utsatthet och val.


# Jag vet inte om jag någonsin kommer förstå hur folk kan slösa så mycket energi på hat, när allting i livet skriker att kärlek är lösningen på allt. Jag kommer heller aldrig förstå hur man kan skratta åt folk som gör fel/säger fel/misstar sig eller gör ett misstag? Det är en sak att skratta åt någon, en annan att skratta med någon. Fundera över detta nästa gång innan du reagerar.


# Igår var det morsdag i ungefär hela världen, förutom i Sverige. Jag reagerade så mycket på folk som skrev att "ta hand om er mammor nu, låt dem få lite ro, ge dem den uppmärksamhet de förtjänar osv." Det som gjorde ont i detta var att förtjänar inte mammor denna respekt varje dag?


# Sedan undrar jag så mycket över varför tjejer fortfarande förutsetts gilla rosa och killar måste vara blå. Svägerskan hade äntligen hittat Superhjältekläder till flickor i USA, hoppas så det kommer till Sverige också. Märker att hon mer och mer börjar förespråka att flickor kan saker lika bra som pojkar, att det pojkar kan kan flickor göra bättre!

Hemma i lördagsdimman

Men 4 dagar ledigt är fantastiskt. Jag är däremot väldigt trött och sover dåligt, så jag har stoppat i mig 3 valeriana tabletter nu och hoppas att det ska ge mig ett lugn i kroppen så jag får sova en hel natt. Behöver det.

Jag har börjat yoga varje dag och tycker om det jättemycket. Ibland är det lite jobbigare, ibland - som idag - var det ett väldigt lugnt pass, men som var en introduktion till lite mer avancerade poser. Jag ska verkligen försöka hålla i detta, för jag tror min kropp mår bra av det. Sen löptränar jag och har kunnat fortsätta min löpträning där jag slutade den i höstas. Så jag har nog inte så långt till 5 km som jag tror. Och då väntar en belöning.

Vikten just nu här hemma är lägre än jag vägt på hur länge som helst. Så jag hoppas jag får ett fint minus på måndag. Hur mycket återstår att se. Kommer jag nå -15 kg?! Det är helt galet, jag känner knappt igen mig själv längre, har fortfarande svårt att komma överens med hur jag ser ut i spegeln och hur jag ser ut på fotografier, men jag gillar båda mer och mer. Gäller bara att börja kunna vända det utåt också, att börja lita på och tro att även andra kan tycka om henne.

Men nu ska jag sova, behöver jobba hela dagen i morgon - för nästa vecka ska jag vara ledig onsdag till fredag. Åker till Stockholm på onsdag och vidare till Örebro på fredagen sedan. Längtar och hoppas verkligen att det kommer bli en bra resa. Har i varje fall listat ut att jag flyger med SAS så då kan jag ha stora väskan med mig, vilket innebär att jag ska passa på att shoppa. Jag har ju typ inga kläder jag kan ha längre. Och det värsta av allt - jag vet inte vad jag vill ha för kläder. Vilken stil vill jag ha och vilken stil passar jag i?

Livet

En vän till mig sa härom dagen att det känns som om mitt liv peakar just nu. Jag har precis fått fast jobb på museet (ja, inte skrivit på något än, men löneförhandlat är det och jag ska skriva på nästa vecka när jag är tillbaka i Luleå), jag trivs så himlars himlars bra i Kiruna och älskar verkligen dem som jobbar här (några lite mer än andra och varje dag får jag lära känna andra och några lite bättre, men det som gäller för dem alla är att de är sååååå trevliga), jag går ner i vikt och är på väg ner på nivåer som jag inte varit på sedan "jag kan inte minnas när" men tror tonåren, jag har kommit igång med träningen och jag ÄLSKAR det just nu (yoga och löpning mestadels, och så förstås min älskade dans).

I övrigt så åker jag till Luleå på onsdag och kommer tåget fram i tid så ska jag åka ner till Skellefteå och dansa då (håller alla tummar och tår). Sen ska jag klippa mig är det tänkt och färga håret så jag får borta alla dessa gråa hår som håller på att ta över (så gammal är jag väl ändå inte). Nästa vecka åker jag till Stockholm för att först hänga på lite Eurovision Song Contest baluns, sen far jag vidare ner till Örebro och 1-års kalas för min älskade lilla systerdotter. Jag ska också bara alla anställningspapper är färdiga boka resa till Amerika så jag får träffa den andra delen av mitt hjärta där borta - älskade brorsdöttrarna som jag inte sett på snart 1 år nu. Tror också att jag och syrran bestämde att jag kommer ner till dem min födelsedagshelg och springer lite Colour me rad.

Älskar att ha saker att längta till

Dravel...

När hopplösheten tar över och jag begraver mig i arbete och försöker tänka bort vad jag drömmer om. När längtan blir för stor att bara ljudet av hans röst får det att knyta sig i magen - då tänker jag ge mig ut på vårens första joggingtur. När någon annan antyder något jag inte vill för jag tänker på annat, men när jag tror att jag gjort något dumt och det jag tänker på känns mer avlägset. 

Men alla är så trevliga fortfarande, jag vill vara här...

Absolut bäst

Verkar inte bara vara jag som tycker att det här isdansparet är det bästa någonsin - och då har jag följt isdansen sedan slutet av 1990-talet. Dem är helt fantastiska, når ut så långt utanför isen och berör så otroligt. Det här är ett helt fantastiskt program och är så glad att de får betalt för det, egentligen inte alls förvånad att de är och snuddar på världsrekordet (för de slog väl inte det?). Deras program de körde förra året var precis likadant - och det fick jag se live på EM i Stockholm, stående ovationer redan då och tårar (om ni trycker på isdans etiketten här nere så kan ni få se det programmet också). När jag såg dem åka detta program på EM på tv så fick jag också tårar i ögonen.


Däremot jätteledsen att jag missade hela VM när det sändes, urdåligt av TV4 att inte visa isdansen.

Fixardag

Trots en överväldigande trötthet så har jag fått en massa gjort idag och antar att jag måste försöka jobba lite nu om jag ska klara av nästa vecka. 

Jag gjorde de godaste (och farligaste så tur de ligger i frysen) raw-chokladbollarna idag. De har cashewnötter och dadlar som bas och blev så himla kletigt godiga.

Sen passade jag också på när jag ändå var igång i köket och gjorde en jättegod soppa på rostad majs och sötpotatis. Den blev också matig så passade bra trots att den var rätt hög på smartpoints. 

Har faktiskt aldrig gjort soppa så förut, att man rostat grönsakerna, ska jag absolut prova igen. 

Men nu är min dagliga smartpoints slut och även veckobonusen och dagen är inte slut än, så får stjäla lite av aktivitetspoängen för att inte svälta ihjäl innan kvällen. Blir till att snaxa på frukt dock. :-)

Veckorna som kommer nu är galet hektiska. Både i Luleå och Kiruna. Det är roligt, men jag måste verkligen se till att få in träning och saker för mig, för annars kommer jag inte må bra. Såg nu att det finns ett yogapass fredag morgon, ska boka det bara platserna släpps, tänk vad mysigt att börja dagen med det?! Och så blir det dans tisdag och torsdag och kanske lite aerobics på onsdag! Blir nog bra! 

  

Vad spelar det för roll

17 veckobonus kvar denna vecka, har skött mig så bra och även klarat träningsmålet, men kan inte väga mig förrän om en vecka för att se om det visar något på vågen också. Lite rädd att jag ätit för lite, för tidigare när jag inte ätit av VB så har vågen stått still. Men på fredag får jag en hint, så tänker fortsätta sköta mig bra. Vill nå mål nu. 

Annars då?! Det rör sig så mycket i mig att jag blir alldeles matt och vet inte vad jag ska göra. Ena dagen vill jag en sak, nästa något annat och en tredje något helt helt annat. Jag vet inte riktigt vem jag är, om jag gör rätt, om jag hoppas för mycket, gör för lite.

Jag hoppar på A brunnar och säger hans namn, jag hoppar på K brunnar och ÖNSKAR mig någon annan, någon som vill ha mig och som jag vill ha! Men lite rädd att jag gör bort mig igen, om jag börjar tänka för mycket igen på någon jag inte kan få?! Det är ett sådant dumt beteende och något jag hoppas kunna träna bort när jag får se (om det någonsin blir av) den där kuratorn jag står på kö hos.