onsdag 4 mars 2015

Jag blir förvirrad

Jag följer flera feministiska sidor på facebook och för det mesta så lär jag mig jättemycket av det, jag står tillbaka i diskussioner som rör saker där jag inte hör hemma. Bland mina vänner och närmaste så är det inget konstigt med att kalla oss feminister, det är vi allihopa och det är nog mycket därför som vi trivs så bra ihop också. Men skillnaden mellan mina vänner och mellan vissa personer i dessa grupper på facebook är att folk börjat kidnappa feminismen för en massa andra syftens skull också. Som nu senast när Patricia Arquettes tacktal på Oscarsgalan nämndes. Att hon sa att det var dags för kvinnor att få jämställda löner osv. De första kommentarerna handlade om att hon inte hade rätt att säga en sådan sak för att hon är vit och på grund av det priviligierad. Att hon inte talade för rasifierade eller arbetslösa. Men det var väl ändå inte det som var det viktiga i det hon sa?! Patricia är vit och vet om det, men hon är också kvinna och bor i ett land där män lär sig att öppna dörren för kvinnor, bära saker åt dem trots att det egentligen inte är tungt, där kvinnor inte får betald föräldraledighet  och där barnomsorgen är ett skämt, vilket leder till att kvinnor oftast tvingas sluta jobba för att vara hemma med sina barn. Små steg som dessa, att offentliga personer börjar göra landet uppmärksamt på att kvinnor kan och kvinnor vill, det är stora steg tycker jag. Det gäller ALLA kvinnor, svart som vit, fattig som rik.


Jag kan som sagt bli så trött på det här att vissa anser sig vara "de riktiga" feministerna. I mina ögon handlar det lika mycket om att vara ödmjuk och respektera alla för dem de är och dem de vill vara. So what att jag rakar mina ben ibland, so what att jag vill gå ner i vikt, so what att jag inte röstar F!, betyder det att jag inte är feminist så har ni helt fel. Det handlar om respekt.


Men jag hör också till en av de priviligierade som sagt: så har jag rätt att säga så där? Att jag uppskattar de små stegen, frågor som inte måste inkludera alla hela tiden?

2 kommentarer:

  1. Åååå, jag känner igen dina känslor - och frustration. Har du sett Henrik Schyffert på facebook? Han skriver mycket (och bra enligt mig) om invandring och hela den debatten. Och den vanligaste kommentaren är att han inte har rätt att uttala sig för att han inte ditt och han inte datt. Det är som att om man inte är heeeelt perfekt och bryr sig helhjärtat (och då pratar vi 2300 procent) om precis allt som är fel med den här världen - då har man inte rätt att engagera sig överhuvud taget. Det är så fel tycker jag. Alla kan göra något, bara att hålla debatt och frågor aktuella gör jättemycket. Man kan inte behöva avsäga sig alla rättigheter och ägodelar för att få bry sig.

    Nu blev jag uppeldad och vet inte om jag tappade bort mig. Men hoppas du fattar ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag förstår precis. Jag försöker sluta läsa kommentarer (svårt) för de gör mig så ledsen. Framförallt pga den där tanken som folk tycks ha, att bara för att en bryr sig om och skriver om en sak - så tror de inte att en kan vara intresserad av och bry sig om annat också!

      Radera

Fullspäckad helg i bergslagen

Det var planerat sedan länge att jag skulle åka hem till Dalarna den förra helgen. Tanken var från början att jag skulle ha mina semestervec...