Jag att vet att jag är nybörjare på att dansa, att det tar tid att få in den rätta känslan i foxen, jag vet det, och jag gläds åt varje litet framsteg jag gör, jag ÄLSKAR DANSEN och vad den ger mig. MEN jag ställer höga krav på mig själv att våga bjuda upp folk - för folk tar det så självklart att det "bara" är att bjuda upp, men det är jättejobbigt för mig och får känslorna att göra looping av rädsla flera gånger på en kväll, för vet att får jag inte dansa så dyker demonerna upp och säger att jag lika gärna kan gå hem och lägga mig, ingen vill dansa med mig och så kommer tårarna nära! Detta hände i fredags på dansen + att en person var där som jag tycker är så obehaglig, han är hemsk på att dansa, vrålglor hela tiden, lyckas alltid överraska mig, bjuda upp mig och då har jag ingen chans att fly! Men jag lyckades vända fredagen till att bli positiv! Jag tvingade mig själv att bjuda upp folk jag visste dansade bra, jag skulle INTE gå hem och gråta över något jag kunde göra något åt. Så jag vågade och dansade och jag fick de där danserna som jag hade saknat under kvällen och som gjorde att det blev bra! Dansade med sådana jag dansat med förut och som har sett min utveckling, sådana som vågade göra lite mer turer i foxen så jag fick lite utmaningar! Är så tacksam att jag fick de sista danserna - en fox och en bugg - med A. Blev en bra avslutning.
Lördagen blev mycket bättre från början! Fler folk jag kände igen, och flera av mina närmsta dansvänner. Jag sänkte förväntningarna som vanligt, men glatt överraskad (trots att obehagsmänniskan lyckades lura till sig ännu en dans) att hela kvällen blev så jämn. Jag insåg bland annat att långsamma danser kan både vara tråkiga, men också fantastiskt mysiga, det var tur, för jag hade börjat längta efter snabba låtar att få foxa till. Nu fick jag öva att gnussa till snabba och långsamma låtar, fick dansa till världens bästa låt (originalversionen i varje fall, eller egentligen live-versionen) "Slowdancing in a Burning room", fick bugga med en ung kille som fasen hade bättre koll än typ (nästan) alla som dansade bugg att inte skicka iväg en på turer så en krockade på det fullsmockade dansgolvet - det krävdes taktik. Jag vågade också bjuda upp en kille jag dansat med i Piteå förr, till en fox för att testa, visste att han skulle vara svår att dansa med, men jag vågade prova! :-)
Att jag sovit 5 timmar per natt och är ganska trött nu spelar ingen roll! Jag längtar redan till 13 maj och nästa dans och satt på bussen hem och kikade vilka danser jag kan åka på i sommar hemma i Dalarna! Lyckades nog hitta 4-5 st som är när jag är hemma, plus första söndagen på dansbandsveckan i Malung (om jag kan hitta skjuts)!
Nej, nu ska jag ringa mor och sedan ta en powernap så jag kan gå och handla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar