Inte i toppform i dagsläget

Har känt mig liksom loj och uppgiven idag. Jag tycks glömma saker sekunden efter att de sägs, kommer förvisso på det mesta tillsist ändå när jag sätter mig och skriver rent det jag kommer ihåg, men det känns ändå inte så där himlars bra. Tillät mig att sova en timme längre än vanligt i morse för att jag vaknat mitt i natten pga stress i kroppen, så jag inser ju att jag kanske inte är i toppform i dagsläget. Men det är en konstig känsla jag har. För jag känner mig inte ledsen, jag har egentligen ingen oro i kroppen - mår, förutom en mage som inte gillar mig just nu (vet inte om det var mitt försök att inte äta mjukt bröd på 10 dagar som ställt till det), bra. Jag är trött, men har tagit mig tid varje dag och tränat yoga, så pass att jag har lite smått träningsvärk varje dag - vilket jag gillar. För det innebär ju att träningen tar. Men ändå sitter jag här nu och orkar inte riktigt tänka alls. Jag längtar efter sängen, efter att få sova. Jag är otroligt godissugen trots att jag nyss ätit en smörgås. Sitter i en av de stora salarna på Folkets hus i Kiruna och ska snart få lyssna på ännu en författarföreläsning.

Förlåt alla kollegor om jag inte tycks lika glad och med de här dagarna, jag gillar ju er alla så himla mycket, men börjar fasa för att jag snart måste säga hej då. Min ovisshet över vart jag vill vara är inte heller kul att brottas med. För jag är så himla osäker på om det är här jag ska vara. Jag är rätt säker på att det inte är Luleå i varje fall, men jag tror inte det är Kiruna heller - så vart ska jag vara? Vart vill jag bo? Vad är viktigt för mig? Vad värderar jag mest i livet just nu?

Lucka 11; En bild på en person du saknat i år

Det här är lucka 11 i Emily Dahls "Året som gått" julkalender. I Kiruna igen och förbereder en presentation på Folkets hus ikväll, borde vara nervös antar jag, men känner mig ganska lugn, dock tror jag att skenet bedrar. Känner mig inte alls säker på att jag kommer klara detta. Men tillbaka till julkalendern.

Lucka 11) En bild på en person du saknat i år!

Jag bor i Luleå, mamma och pappa i Falun, syrran och svågern i Örebro, brorsan, svägerskan och brorsdöttrarna i Salt Lake City i USA. Jag saknar dem varje dag, men det vet dem och det vet jag.

Men personer jag saknat extra mycket i år, ett år som jag mått riktigt bra, det är min BA-vänner, vännerna jag lärde känna under utbildningen i Göteborg, personer som kommit att bli mina bästa vänner. Nu har jag dock turen att ha en av dem här uppe i Norr - ni vet hon som bor i Kiruna, men i övrigt är vi alla utspridda. Den helgen vi mötte upp i Stockholm i augusti fick mig att inse hur mycket jag saknar Göteborgs-hänget, att kunna gå ut och ta en långfika, en afterwork (school) vilken dag i veckan som helst, gå på konserter på Liseberg, titta på På Spåret hemma hos S eller spela brädspel hos andra S, men framförallt att att bara prata och skratta - nörda oss i vår värld av gamla hus och historia, kostymfilmer och musik! Ååååh, vad jag saknar er alla och hur kul vi hade!!!

I dag bor vi som sagt utspridda i vårt land. I Luleå, Kiruna, Stockholm, Göteborg, Linköping... Men en gång (minst) varje år försöker vi att samlas alla på en plats. Oftast har det varit i Göteborg, men i år blev det som sagt sagt Stockholm. Så får vi se vad det blir nästa år.