Ont i halsen

Nej, hade väl inte tänkt och bli sjuk nu, men sanningen är den att jag och syrran pratade om det i helgen att vi båda jagat bort förkylningar inför löpningen att det borde dyka upp nå elände nu när vi slappnar av igen. Och igår dök en halsont och trötthet upp hos mig som antagligen förvarnar om en förkylning. Jag är inte snorig, men har haft ont i halsen hela dagen i dag och känner av att jag har lättare att bli andfådd och att bröstet/lungorna gör ont. Så något i luftrörsväg kan vi gissa då, om inte ännu värre, typiskt. Jag vill ju dansa nu när jag har chansen och är i Luleå. Idag på Ebeneser och till helgen i Piteå när Finix spelar. Men kanske bättre att kurera mig nu så att jag är frisk nästa helg när det blir dansmara i Skellefteå och mys hemma hos Sophie och hennes familj.

Har varit till kuratorn för sista gången idag och nu får jag klara mig på egen hand. Fått en hel del nycklar till hur jag kan tänka och hur jag ska trösta/uppmuntra mig själv om de destruktiva tankarna dyker upp igen, men självklart har jag mycket att arbeta med fortfarande. Tror säkert att jag kommer gå och prata med någon igen om några månader, får se vilken del av mig vi ska ta tag i då, men nu är det dags för mig att öva. Öva på att våga vara mig själv och inte vara rädd för vad folk ska tycka om den personen. Öva på att säga tack för komplimanger och framförallt se till att börja tro på dem.

Passade på att jobba hemma idag när jag ändå inte mådde så bra och det är bra mycket roligare att vara här än på kontoret. Jag vet inte, mitt kontor är inte inspirerande att jobba i, då sitter jag hellre vid mitt köksbord och skriver. Lyssnar på musik och ska snart köra lite lätt yoga, för har småont i kroppen, stel av att sitta still.

Urtråkigt, men på bättringsvägen

Börjar inse mer och mer att jag inte alls är lika resident mot förkylningar som jag var på den tiden jag jobbade inom förskolan. Då gick det nästan 10 år utan att jag var på riktigt sjuk en gång. Nu de senaste åren får jag minst 1 eller 2 rejäla förkylningar per år och det är urtråkigt. Särskilt när jag inte alls har tid att vara sjuk, när det händer alldeles för roliga saker som jag tvingas tacka nej till.


Förvisso anade jag nog att det var något på väg. Har varit så där onaturligt trött under mina senaste Kiruna-veckor och kände av luftrören redan en vecka innan jag blev sjuk "på riktigt". Vill skylla det på att jag gick i motvind till jobbet varje dag i en vecka med Kirunas isvindar ilandes ner i mina lungor. Så kanske inte så konstigt att den här förkylningen valde att bli en luftrörskatarr också med hemsk hosta. Har vaknat i natt av hostattacker som jag trott skulle skaka sönder mig. Som om det inte räckte så har jag svettats så mycket att lakanen blivit blöta. Febersvettas, tänkte jag direkt, men jag frös inte, vilket kändes lustigt. Tog ändå febern och den visade 37,8, så lite feber hade jag ju. Förkylningen dök dock upp i söndags, men kom lite småkrypande redan i lördags - vilket gjorde att jag fick ställa in en danskväll i Piteå. Jag tog mig iväg till jobbet i måndags för vi hade kurs, men sedan har jag varit hemma resten av veckan. Jobbat, för konstigt nog har jag ju känt mig ganska pigg, förutom mattheten och hostan.


Nu när jag ställt in mig på att det är på det här viset så är det lättare att hantera att jag är sjuk. Nu känner jag mest att jag ska bli frisk tills nästa vecka när jag åker hem till Falun över påsk. För då ska jag inte vara sjuk. Då ska jag ju kramas med systerdottern. Så i dagsläget känns det rätt bra ändå.

Hälsning från sjuksängen

Brukar ju stoltsera med att jag inte blir sjuk, inte nu längre, för nu är jag sjuk och har varit hemma från jobbet igår, idag och kommer vara hemma i morgon. Feber, snuva, hosta, ont i halsen - ja ni, jag har allt. Samtidigt som det känns skönt att få en anledning till varför jag var så himla trött och tung i kropp och huvud förra veckan, så känns det också himlars trist att jag ska bli sjuk nu. Men men, en kan inte bråka med sin kropp för mycket så nu får jag kurera mig själv och hoppas att jag blir piggare igen.

Men det är hemskt tråkigt att vara sjuk. Särskilt när en bor själv och måste klara av allt annat ändå. Som det här att maten tog slut och jag behövde ta mig till affären för att handla upp mig på framförallt drickbart. Prickade in och tog bussen till och från Coop. Men det är ungefär det jag orkar. Energinivån är inte hög.

Nej, annars har jag bara vilat och kikat på film och tv-serier. 5 filmer har jag sett sen i söndags (om en inte räknar Les Miserables som jag försökte se, men tröttnade på). Flera sådana där som jag velat se, men inte hunnit, någon jag var nyfiken på, men absolut inte tänkte betala biopris för att se. Så vilka då...jo

1) The Imiation game - filmen om Alan Turing och knäckandet av Enigma koden under andra världskriget. En film jag hoppades mycket för att den ju har Benedict Cumberbatch i huvudrollen, men den berörde mig inte alls så mycket som jag hade hoppats.

2) The Theory of Everything - filmen om Stephen Hawkings liv och framförallt hans forskning och hur han kämpat och levt med ALS länge (hur det funkar vet jag inte, men sjukdomen för honom stannade av, trots att han förväntades leva i högst 2 år när han fick den). Denna berörde mig mycket mer än ovanstående film, kanske för att filmen var mer rakt på och inte så komplicerad, men också för att Eddie Redmayne var helt fantastisk i sin rolltolkning, jag förstår varför han fick en Oscar för den.

3) Hunger games "Mockingjay part 1" - faktiskt tröttnat på denna berättelse och filmerna har bara blivit sämre och sämre. Denna slutade dock spännande, mer spännande än de andra filmer har gjort, så jag har förhoppningar inför den sista.

4) Fifty Shades of Grey - ja, ni vet att jag inte alls är förtjust i boken, men var ändå nyfiken på filmen för att se hur skådisarna klarade av karaktärerna. För mig blev det dock ännu mer klart nu hur otroligt otäckt Christian Grey är, finns det någon som tycker att han är en attraktiv man?  Å ena sidan säger han åt Anna att inte tycka om honom, men inleder ändå ett förhållande med henne, för att sedan säga åt henne att inte förvänta sig något normalt förhållande, för att sedan ta med henne ut på fantastiska dejter, för att sedan förklara att han är "fucked up" - lägg där till att han är stalker-otäck och rejält svartsjuk. Tycker så jäkla synd om Ana, vad tusan ska hon tro om män?! Vad är det folk gillar med honom? Jag fattar inte...

5) Dracula untold - berättelsen om Vlad Pålspetsaren (oja, det fick vi se flera gånger). En helt ok tolkning ändå, men där Vlad och hans familj var intressanta karaktärer, så var alla biroller och grundintrigen tråkigt outvecklad. Ännu en film som blev intressant när den egentligen slutade (och fick en att undra om det kommer en uppföljare).


Kommer vara hemma i morgon också, så har ni nå mer filmer jag borde passa på att se när jag har chansen, gärna kanske något romantiskt, eller något med magi?

Inte vad jag planerat

Vaknade i morse och mådde jättelilla; gick upp och kräktes! Jag funderade på en gång om det var tabletterna jag hade tagit kvällen innan?! Hade jag ätit för lite eller var det en medicin den här kroppen inte klarade? För jag blev riktigt hungrig efteråt och åt en smörgås och drack juice och blev piggare! Men jag var såååå tung i huvudet, kände mig febrig och låg och sov, vilade och lyssnade lite på en ljudbok! 

Jag tog tag i mig själv när klockan började närma sig två på eftermiddagen, tog en dusch, åt lite till och piggnade till! 

Trots detta så var medicinen så bra att näsan slutat rinna och täpptheten bråkar bara lite. Så håll tummarna, jag ska testa att ta medicinen en gång till! Ska bara se till att äta bättre! 

Här ligger syrran med Avery på magen! Hon är så kär i henne att det är svårt att släppa henne! Idag har hon en Leksands body på sig som pappa införskaffade, syrran och brorsan är glada för det - leksingar som de är! :-) 

Min dag

Förkyld förkyld förkyld...så hår ska testas "mirakelmedicin" ala Amerika!!! 

Måtte den hjälpa! Detta eviga nysandet och snorrinnandet är inte skoj när en vill busa med brorsdöttrarna! Håll tummarna!