Lördagstankar

Jag upptäcker så sällan nya artister och ny musik nu för tiden att det blir så mycket större när jag väl gör det. Faktiskt var det boken jag läser som tipsade om detta band och denna låt. Nu gillar jag studioversion bättre, eftersom den blir lite synthigt housigt dramatiskt, men den här avskalade versionen är också fin.

Boken är förresten ganska fin också, ska bli spännande att se vilka vändningar som väntar och om den faktiskt kan överraska i slutet.



Lite småhäftigt, men jag blev tydligen befordrad till någon form av "elitdansare" igår på stadshusfesten. Jag är definitivt ingen elitdansare, men om man jämför mig med de där som aldrig dansar nykter, eller de där som älskar att dansa, men inte gått några kurser, då är jag kanske en elitdansare. Det var definitivt en isbrytare i varje fall. Fick prata med kollegor jag inte alls hunnit prata mycket med och bli uppbjuden av några jag inte trodde jag skulle bli uppbjuden av (en gick ner på knä och skitsamma att jag inte hann dansa med den andra, även om jag verkligen hade velat det).

Mer och mer medial uppmärksamhet

Idag har telefonen ringt flera gånger redan och folk hör av sig som vill tipsa om företeelser och personer från Kiruna. Så jag antar att folk nog hörde oss i radion i går. Tyvärr kan jag bara ta tipsen och förmedla dem vidare, för min roll är ju den minst utvikande så. Skulle någon höra av sig som jobbat på stadshuset och kan berätta om funktionerna av lokalerna: då är jag rätt person att prata med, men andra spännande saker som hör till företeelser och händelser i stadshuset är det mest min etnologkollega som kan vara intresserad av.

Så här lät vi igår i varje fall, den korta versionen. I nyhetssändningen då det sändes förklarar de också bakgrunden och presenterar att det är Sophie Nyblom som talar först om begreppet "Kirunabornas vardagsrum". Lite skoj att se att det är delat i dagsläget 36 ggr på FB. =) Om ni trycker på länken kan ni också läsa artikeln som hör till och se lite bilder.

Vi blev alltså intervjuade av P4 Norrbotten i förra veckan när vi var upp och snart kommer även reportaget i DIKs medlemstidning (facket DIK) som gjordes i slutet av september. Det ska bli spännande också. Vi har läst artikeln, men inte sett bilderna. Det märks med andra ord att vi arbetar med något som folk är intresserade av och vad mer som kommer hända nu framöver är mer osäkert. Kommer antagligen att bli ännu mer aktuellt i samband med att husen faktiskt börjar rivas på allvar. Än så länge har ett par av gårdarna i området Ullspiran rivits, ett miljonprogramsområde. Där invigs i dagarna en park så folk ska kunna besöka området ett tag till.

Sista veckan i Kiruna på en månad ungefär

Idag fick vi ta bussen till Kiruna då tågen var inställda på grund av växelbyte. Det gick bra det också, men tog längre tid och nackdelen är att jag inte kan jobba eller läsa på en buss. Så tur jag hade en ljudbok att lyssna på, sen sov jag lite också eftersom bussen gick kvart i sex i morse. Bussen körde över Jokkmokk, så det blev en hel del fina utsikter på vägen och så fick jag se två ståtliga renar med stora horn; det är ju höst snart. Löven börjar lite sakta färgas gula, men än är det väldigt grönt! 

Denna gång har jag Sophie med mig också, vilket känns skoj. Det är också ett kulturevenemang i bl.a. Stadshuset denna vecka och idag var vi och lyssnade på Lars Isestig berätta om sitt barnboksprojekt som ska utspela sig i Kiruna stadshus och delas ut till alla förskolebarn i först och främst malmfälten! 

Illustrationer till ett annat projekt av Lars.

Han har stora idéer, ville ha mycket tips och inspiration till idéer. Så hade han frugan och yngsta sonen med sig också. Frugan som är inredningsarkitekt i grund och botten och jobbade med gestaltning i barnmiljöer för olika ställen, lät himlars roligt! 

Efter föreläsning följde jag och Sophie med dem på Spis och drack lite gott och pratade en massa. Urtrevliga var dem och det ska bli kul att följa detta projekt.  

Älskar kvällar som dessa och älskar att umgås med kreativa och duktiga människor.